Brusets många lögner

Varför i hela friden verkar så få människor förstå sig på begreppet källkritik nuförtiden?

Falska nyhetsartiklar, påhittade politiska påståenden och andra rena lögner sprider sig som löpeldar genom världen med de sociala nätverkens hjälp.

Påhittade nyheter kanske inte verkar så farligt vid första anblick, främst med tanke på att även väletablerade tidningar med annars god renommé kan publicera nyheter som senare visar sig vara osanna.
Men artiklar, historier eller Facebook-inlägg som används som politiska medel genom att sprida desinformation är ett jäkla gissel.

Det är sunt att ifrågasätta det man läser och skaffa sig en förståelse om vem som är avsändaren av informationen man tar del av. Men tyvärr verkar många glömt bort det eller helt enkelt har de inte lärt sig det från början.
Dessutom konsumerar vi media allt mer i vår egna lilla bubbla då olika algoritmer och filter försöker beräkna och välja fram vilka inlägg på Facebook vi är mer intresserade av än andra, vilka sökresultat som ska hamna överst när vi söker på Google eller för den delen vilka annonser som exponeras för oss beroende på tidigare sökningar, köpmönster m.m.

Ifrågasättande utan uppbackning av fakta förekommer också. Fullängdsdokumentärer om konspirationsteorier läggs upp på nätet utan att presentera någon som helst vetenskaplig fakta.
Oroväckande många människor tror att terroristdåden 11 september 2001 i New York var ett insiderjobb, några färre att månlandningen 1969 var fejkad och några riktiga knasbollar tror att Elvis Presley fortfarande lever.

Vi har egentligen alla ett ansvar: att inte sprida vidare sådant som inte är sant. Klicka inte på “Dela”-knappen om du inte är säker på om det du länkar vidare till är sant eller om du inte vet vad syftet med informationen är eller för den delen vem som är avsändaren.